Renovering av Porsche 911T-72 Cupè.

911 av 72 års modell är den Porsche som står högst på Evolutionsstegen av de 911 modeller som har lämnat Stuttgart. 72 års modell var näst sista året då bilarna var försedda med nätta, slimmade stötfångare samt att de var lyckligt förskonade från allt vad vulgära skärmbreddare heter. Detta år monterades oljetanken framför bakhjulet till gagn för viktfördelningen. En dyr konstruktion som tyvärr endast fanns på 72:orna. Oljetanken placerades inte rätt igen förrän 959:an och 964:an kom till världen. I praktiken kanske inte placeringen av oljetanken gör så mycket till eller från men bara känslan att veta att den sitter på rätt ställe gör 72 års modell "häftigare".

I början av 70-talet hade ännu inte Porsche drabbats av prylhysterin vilket gör att matchvikten ligger på ganska hyfsade 11-1200kg. En sportbil ska inte belamras med en massa el-lullull och andra onödigheter.

Henriks kravlista var delvis det som redan nämnts. Givetvis hade en 2.4 S modell smakat bra men passade inte plånboken vid köptillfället. Däremot var det ett absolut krav att bilen skulle vara försedd med tak utan lucka. Björn Waldegård körde mig veterligen inte bilar med vare sig Targa eller vanlig taklucka. Targa är förövrigt en ful bil som saknar de "rätta linjerna" och duger egentligen bäst som reservdelsdonator (man får nog passa sin rygg i fortsättningen).

Objektet hittades i delar där karossen hade försetts med 935 sats i plast. Föregående ägare hade låtit en professionell plåtslagare byta trösklarna. Planerna på att installera amerikansk V8 hade som väl var inte genomförts. Då karossen var sund och rak bytte plåtbitarna ägare. Nu skulle det orginalrenoveras. Då, påhejad av entusiastisk storebror, ett klipp. Idag, en inte helt ekonomiskt försvarbar investering, för pedantrenovering av denna typen av kärra kostar skjortan.

Bakskärmarna hade misshandlats vid plastkonverteringen bla hade oljepåfyllningsluckan svetsats igen. Helt otroligt! För att få ordning på bakdelen beslutades att byta hela flyglarna. Detta gjordes genom att borra bort punktsvetsarna och sedan svetsa i samma punkter. Ett mycket omfattande arbete som man bör göra allt för att undvika. Samtidigt passade Henrik på att slipa plåtrent och måla på de ställen som billackeraren normal inte kommer åt.

Även underrede och främre innerskärmar slipades plåt rent. Att sanera bilen från underredsplast tog många veckor och var ett slitsamt och smutsigt jobb men ändock helt nödvändigt. Ett litet hål i plasten gör att fukt kan tränga in och ställa till med elände. Ett helt oskadat parti kan, när plasten slipats bort, dölja mycket fula korrossionsangrepp.

Bakre plåtbärarmar byttes mot nyare i aluminium.

Samtliga leder och bussningar byttes i hjulupphängningarna. Nya bromsrör med spunna bromsslangar monterades och bromsoken från S-modellen renoverades med nya renoveringssatser. Bilstein Clubsport stötdämpare med Weltmeister kränghämmare fram och bak monterades för att uppnå ett stabilt uppträdande på väg och clubbövningar. Styrledernas gummibussningar byttes mot Turbons uniballs.

I arbetsrummet har Henrik bytt förarsätet (modell soffa) mot en skålad dito. Ratten byttes mot liten race-kringla men då den inte kan mäta sig med den estetiskt tilltalande orginalratten har orginalet fått träda i tjänst igen. Växel spaken med aluminium kullis från nyare modell, har försetts med Porsches egen växellägesförkortarsats, allt för att få en så ren och intim kontakt med 915-lådan som möjligt.

Efter tre år av envist kämpande i garaget kunde Henrik, med ett streck i besiktningsprotokollet, ge sig ut och bränna bensin. Bilen var en förlängning av ryggmärgen, lyckan var total, men säg den glädje som består. Motorhaveri. Mörker. Eftersom fortfarande sommarsolen lyste var det bara för Henrik att rycka upp sig, ta tag i plånboken och handla sig en ny spis. En 82 års SC motor med låga mil kom ganska snart att känna sig som hemma i den gröne. Motorn befriades från den helidiotiska luftpump som påstås ge lägre utsläpps emissioner. Inte nog med att pumpen stjäler kraft från motorn via rem från fläkthjulet, luftpumpens luftmunstycken (skruva ut, kapa bort 2 cm, svetsa tätt, skruva tillbaka luftmubstycket) sitter instuckna så de hindrar avgaser att nå avgassystemet strax efter utblåsventil. Att konvertera till nyare motor innebar att en oljekylare i höger hjulhus ska monteras. Då extern oljekylare är standard på de flesta 911:or var det inga problem att få ett begagnat orginalkyl med slinga på plats.

Klar för uppstart.



Resultatet

Ägare: Henrik Lutgård
Vid tangentbordet: Johan Lutgård
Html: Nick